Josefin

Det känns riktigt bra att ha flyttat faktiskt. Och tydligen är jag inte ensam om att tycka det, utan min lägenhet håller på att förvandlas till nån slags vattendepå för fulla personer som inte riktigt orkar gå hela vägen hem till sej själva. Det är ju alltid trevligt med lite sällskap och jag säger ju självklart inte nej när vänner frågar om de får komma in på ett glas vatten och kolla hur jag har det, men ändå. Jag vet ju hur det i princip alltid slutar och inatt hade jag rätt igen. Efter ett "glas vatten" känns tydligen den återstående vägen hem alltid mycket olockande att gå, och ett par otroligt odiskreta pikar om hur kallt och mörkt och jobbigt allt är så erbjuder jag självklart sovplats. Detta har lett till att jag nu överst på min måste-ha-lista skrivit kuddar, som förut hade en lite lägre prioritering på inköpslistan. Men neej, de här håller inte, att sova med soffkuddar känner jag! Tills jag skaffat det tror jag nästan att jag ska sluta fatta de här otroligt odiskreta pikarna och låta stackrarna frysa hemåt. Jag menar, jag måste ju ha rätt till att få sova me kudde i min egen säng, eller har jag fel?!?

Innan törstiga M kom förbi så var det även fullt pådrag runt halv tre utanför mitt fönster. Tack Elin för den underbara "råttan-har-fyra-ben-titta-vi-vill-vinka-på-ett-speciellt-sätt-tänd-och-släck-tänd-och-släck"-ramsan du och ditt sällskap drog igång. Det var mycket uppskattat måste jag säga!

Hade även lite telefonjour som vanligt under lördagsnätterna. Världens bästa Per ringde och sa att jag "måste sluta va så snygg eftersom det kan va farligt och äventyra vår relation" I samma andetag så sa han ungefär "fan, nu måste vi sluta prata, jag ska ju hem å umgås med fröken Picasso jag!" Haha, de är så tryggt att veta att man alltid kommer va första reserv i hans liv. Haha :)

Sen ringde T också och var allmänt trevlig (och dragen). Som vanligt sa han att vi måste ses snart och att han preciiiiiiis tänkt komma och hälsa på, men tyvärr hade han fått annat för sej. Haha, den människan är faktiskt rätt go ska erkännas. Tiden med honom var inte helt fel, men ändå alldeles för tidigt i livet. Men, men. Thats life! :) Och tur va väl kanske det, vem vet.

Funderar även på att fixa till en "kvarglömda-saker-låda", det känns som det kunde va på sin plats. Är det inte det ena så är det det andra som lämnas kvar. Kanske skulle man styra upp nån gemensam låda för hela huset, jag råkar veta att det inte bara är jag som har glömska vänner, utan det finns fler som råkat ut för detta.. Det vore väl smidigt om det fanns någon form av uppsamlingsplats där våra gäster bara kunde komma och plocka till sej sina saker. Kanske hittar de något annat kul som de kan ta med sej hem också :)





Nu ska ja dra mej bortåt mot handbollen snart, har ju match idag igen. Förlorade ju mot det laget förra gången, så det blir till att spela på målskillnad å snygga till siffrorna denna gång. Sen drar jag mej hemåt och tänkte julbaka lite kola hos grannen ikväll. Adjöken!