Josefin

Dagen var kanon, spelade fyra matcher och tjejerna vann alla ganska överlägset faktiskt. Jag är fullt medveten om att det egentligen inte spelar nån roll så länge de har roligt och att det inte är nu de ska va som bäst, men fan, jag kan inte låta bli att vara både stolt och impad. Stolt för att de är mina tjejer och för att jag vet att jag bidragit till att göra dem så grymma som de är, impad för att de faktiskt har nåt speciellt i sej som inte går att förklaras. När man ser dessa 9-10åringar spela kan man inte annat än att skaka på huvudet och applådera ibland, de är fantastiska! Och varför inte passa på att få skryta lite över dem när det finns möjlighet?

Eftermiddagen och kvällen har varit lite av en bergochdal-bana. Följde med mamma hem till henne och Jesper för att mysa lite men det blev inte alls så mysigt som vi tänkt oss till en början. Många känslor ville ut idag, men efter flera timmars samtal så ordnade det till sej rätt okej och det blev ganska mysigt ändå. Jag gick hem och lyckades njuta lite av det kalla vädret, det gav mej en ren känsla. Väl hemma slog jag mej ner i soffan och så slog det mej att det är nåt jag glömt. KÅREN-AVGIFTEN!!! Jävlar! Förr fick man den ju via brev eller så, nu har det tydligen kommit via studentmejlen (som jag a l d r i g använder) och självklart har jag missat att betala denna räkning. Fanfanfan. Bra gjort av mej. Men jag antar att det bara är att försöka rätta till det nu på direkten och sen behöver jag aldrig mer tänka på det... :)