Josefin

Som jag nämnt tidigare; nu känns jobbet mycket, mycket bättre igen. Jag har verkligen valt rätt yrke, trots att det även finns vissa sorgliga och jobbiga baksidor med att arbeta så tätt inpå barnen.. det tar en del på krafterna ibland, men så ger det liksom oftast dubbelt tillbaka. Som idag t.ex. när vi skulle äta. En 5-årig kille (som för övrigt varit lite avvaktande till oss nya i början eftersom han har svårt för förändringar) som har sin plats snett mittemot mej frågade:

- Snälla, Josefin. Kan inte jag få sätta mej bredvid dej och äta idag istället? Jag vill ha det lite mysigt!

Mitt hjärta smälte lite grann och självklart fick han byta plats. Han kramade mej, åt och kramades om vart annat. och hela matstunden blev sådär lugn och trevlig precis som den är tänkt att bli. Snacka om en mysig fredag!! ♥