Josefin

imorse var jag väldigt glad för jag hade sovit hyfsat bra inatt och jobbet gick fort. Nu är jag både arg och ledsen. Arg för att det inte går att prata längre utan att det blir missförstånd och sårade personer, och ledsen för att det har blivit som det blivit. Jag hade liksom inte räknat med det, hade aldrig kunnat föreställa mej nåt sånt.. det var ju vi som var de absolut bästa.. :(

Men men. Det blir säkert bättre imorrn. Då har det gått över. Nu ska jag lägga mej och läsa en bok som jag snott av bror min (En ungdomsbok som han fått av mamma, jag misstänker att hon ville läsa den lika gärna som honom ;P) Den handlar tydligen om tre halvkåta killar som kämpar för att få till det, känns ungefär lagomt seriöst för mej just nu..