Josefin

När den svenska filmen "När mörkret faller" kom så gick jag och mamma på den på bio och jag tyckte att den var jättebra. Sen dess har jag velat sett den igen och imorse fick jag Mange till att hjälpa med att fixa den. Så nu sitter jag här, lika arg och uppspelt som jag blev när jag såg den sist! För er som inte vet vilken film det är så får man följa tre personer; en kvinna som misshandlas av sin man, en ung tjej som hetsas att ta sitt liv av sin egen familj och en krogägare som hotas att inte vittna i en rättegång..

Jag blir så förbannad, så rädd och så arg när jag tänker på att det finns människor som faktiskt är så här. Det här är bara en film, men hur många såna här situationer utspelas runtomkring i världen varje dag? Jag ska inte säga att jag vill dö, men jag blir tokig bara jag tänker på att jag lever i en värld där folk kan va så elaka och omänskliga mot varandra... fy faan! Och vad gör man åt saken liksom? Vad kan man göra? Åååh, tokig var ordet!

Nu måste jag nog lugna ner mej, inte bra för hjärat att bli så här upprörd ;p