Josefin

Snipp snapp slut, så var sagan för de stora tjejerna slut då. Jag har vetat det ett tag, det är det enda rätta med tanke på hur få de är och det ska bli skönt att bara ha ett lag att koncentrera sig på till hösten. Men ÄNDÅ så kändes det lite sorgligt och väldigt konstigt idag att säga hejdå till gänget. De få som faktiskt anstränger sig och sliter är ju så goa tjejer och jag skulle så gärna vilja ha kvar dem och få till ett A-lag nån gång i klubben.. jag vill ju också spela!! Men som det ser ut nu så håller det ju inte och det är bara att inse att man hindrar dem och riskerar att de tappar intresset om man stångar sej blodig och försöker hålla kvar ett lag som det egentligen inte finns underlag för. Tyvärr. För återigen, vilka goa tjejer det är... man har ju ändå hängt med dem regelbundet i flera år nu så det är klart att man bryr sej om dem och tar dem till sej. För att inte tala om de få, men helt underbara föräldrar som engagerat sig i laget under åren. Hjälp, nu börjar jag nästan gråta här hemma igen när jag tänker på det. Att jag ska va så blödig!!! Jag har vetat det länge ju, och det kommer verkligen bli skönt nästa säsong att bara ha ett lag att engagera sig i. Och det är det bästa även för tjejernas skull. Men det var faktiskt förvånansvärt jobbigt förut att krama tjejerna hejdå och avtacka föräldrarna. Aaaw. Godingar ♥ Vågar inte ens tänka på hur det ska gå när jag ska säga hejdå till det mindre laget en vacker dag. Hujedamej.... :S