Josefin

Uschamäjjen!! idag var det en av våra minsta juveler som ramlade och spräckte läppen. Hon måste ha bitit sej själv för det var en lång och djup reva som typ delade läppen mitt itu! Stackars, stackars underbara liten!! ♥ Det måste ha gjort djävulskt ont och hon blev ju såklart både jätterädd och hysterisk. Efter en liten stund lyckades jag äntligen lugna henne och då var både hon och jag helt nerblodade.. fy fasen va äckligt det är, alltså! Kände mej nästan lite skakig efteråt, ändå märker man att de känslorna sätts åt sidan när det väl "gäller". Typ som förra midsommar när jag också tvingades torka blod högt och lågt, kan ju vara bra att veta att man faktiskt klarar av liiite mer ibland än vad man tror...